Hultskolan

Hultskolan

Hult skolan, Vildvinet växer upp över balkongen och erbjuder

ett bra gömställe för fladdermössen.  Sommaren 1937.

 

Längre tillbaka var det kyrkan som hade ansvar för skolundervisningen. Alla beslut som rörde skolan fattades på kyrkostämman. I början av 1900-talet var undervisningen för kyrkbyn, samhället och den kringliggande bebyggelsen förlagd till det hus som idag är församlingshem. För övriga i socknen fanns skolor i Hässelås och Havik. Dessa två var s.k. flyttande skolor, d.v.s. att lärarna undervisade växelvis i de båda skolorna.

 

Den 1 maj 1911 hade folkskoleinspektören doktor Allvin gjort en inspektion i socknen. Vid den extra kyrkostämman den 29 februari 1912 infann sig inspektören och stämman beslöt enligt hans förslag att

 

”…de flyttande skolorna förvandlas till fasta. Vid kyrkan inrättas en folkskola och en småskola efter normalplan av år 1900. Vid Östraby, Havik och Hässelås inrättas på vardera stället en folkskola enligt samma normalplan”.

 

Nu skulle en ny tidsenlig sockenstuga med skolsalar, bostadslägenheter för lärare mm byggas på den gamla sockenstugans plats vid kyrkan. Dessutom skulle genom om- eller nybyggnad av de övriga skolorna, beredas tidsenliga bostäder åt lärare mm. Vid en senare stämma beslutades dock att den gamla sockenstugan inte skulle rivas, eftersom den var i så gott skick (idag församlingshem), utan förändras till ålderdomshem då den nya skolbyggnaden var färdig.

 

Dessa projekt var kostsamma och nu var frågan hur dessa skulle finansieras. Stämman beslutade att, som det står i protokollet, ”hos Kungl. Maj:t göra underdånig ansökning om tillstånd för församlingen upptaga ett lån om kronor 40 000, även innefattande oförutsedda utgifter”.

 

Domkapitlet tyckte att folkskoleinspektör Allvin ställde väl stora fodringar på församlingen på en gång. Biskopen ville med egna ögon se hur förhållandena i församlingen var. Biskopen kallade till en extra kyrkostämma den 20 april 1913 och satt själv som ordförande. Det måste ha varit mycket ovanligt, att en biskop gjorde en på den tiden lång och besvärlig resa ända från Linköping. Stämman slutade med att biskopen ”högtidligt berömde Hults församlings offervillighet, låt vara, att denna offervillighet blivit en nödvändighet av en gången tids försummelser”.

 

Den 1 augusti 1914 startade den nya skolan. Klass 1-2 läste i salen till höger och klass 3-6 i salen till vänster på nedre botten. Till höger på andra våningen fanns den nya, ändamålsenliga sockenstugan. Bredvid den, till höger, var småskolärarinnebostad om ett rum och kök. Till vänster på andra våningen var kantorsbostaden. Senare inreddes en slöjdsal samt en bostadslägenhet på tredje våningen.


 

 

 














Rudolf Hults 50-årsdag 23 februari 1951.

Kantorsbostaden, salongen.

 

 

 



















Rudolf Hults döttrar Birgitta och Monica (1951).

Kantorsbostaden, Salongen.

 

Ungefär där gymnastiksalen ligger nu, uppfördes uthus, som inrymde tvättstuga, bodar, dass för pojkar, flickor och lärare samt en stor vedbod. Veden sågades och höggs av män från ålderdomshemmet och bars in av barnen. Vidare fanns ett hönshus med hönsgård. Vintertid måste det ha varit väldigt mörkt och kallt att besöka dassen, det blev nog hastiga besök. Vatten ficka man bära in i skolan, vattenledning installerades inte förrän 1937-38.

 

Det här stora bygget tillsammans med byggande av Nödjehult, Östraby, Ägersgöl och tillbyggnad av Havik hade tydligen höggradigt ansträngt församlingens ekonomi. I protokoll från den 26 oktober 1914 talas om ”ekonomisk kris”. Det blev extra pålagor för socknens invånare. Förutom den ordinarie skatten – ”bevillingskrona” – tog man ut en extra avgift, 50 öre för man och 25 öre för kvinna, det året. Det var nog många som hade svårt att få ihop de där pengarna. Detta medförde att när man sökte medel till invigning av skolan i november 1914, fick man avslag. Det blev ingen invigning.

 

En skolas historia är nära förknippad med dess lärare. Med undantag för några kortare vikariat, har folkskollärar- och kantorstjänsten under skolans första 75 år innehafts av endast tre personer. Först var det Oskar Malmquist, som var med redan i de gamla skollokalerna. Han gjorde hela sin lärargärning här, ända fram till omkring 1935. I socknen kallades han för ”Skutte”, det berodde på att han skuttade lite upp och ner när han blev arg. I slutet av december 1936 kom Rudolf Hult. Han tjänstgjorde fram till sin sjukdom och död 1955. Han efterträddes hösten 1956 av Lars Sörbring.

 

 

 

















Vykort 1956.

 

 

 














Vykort 1956.